Milstolpar inom innovation: Förändra sjukdomsutfall för multipelt myelom

Multipelt myelom är en sjukdom med en lång historia. Tills helt nyligen ansågs den vara obotbar, och den här blodcancern har inte varit behandlingsbar särskilt länge. Vi ser bakåt på de stegvisa innovationer som gör skillnad för myelompatienter idag, tillsammans med det fortfarande akuta behovet och ökande hoppet om ett botemedel.

Multipelt myelom (MM) är en sjukdom som huvudsakligen drabbar äldre personer, så det är kanske helt rätt att den har en lång livshistoria. Det är den näst vanligaste blodcancern och utgörs av en malignitet i plasmacellerna, en typ av vita blodkroppar som vanligtvis producerar antikroppar. MM karakteriseras av en spridning av maligna plasmaceller och ett efterföljande övermått av abnormala proteiner som kan orsaka njurproblem.

De första dokumenterade fallen av myelom finns i mitten av 1800-talet. Det kallades ”benvävsuppmjukning och benskörhet” och sjukdomen visade sig som trötthet och skelettsmärta från många frakturer. På den tiden fanns ingen medicinsk behandling, såvida du inte räknar rabarberpiller och apelsinskalsinfusion. Blodiglar användes ofta. En av de tidigaste patienterna, Thomas McBean, svarade på stål och kinin.

1845 beskrev den engelske läkaren och kemisten Henry Bence Jones de unika värmeegenskaperna hos ett protein i McBeans urin och dess viktiga roll vid MM. Bence-Jones-proteinet är fortfarande en viktig diagnostisk markör för myelom och andra typer av blodcancrar.

Ett århundrade senare fanns det fortfarande få behandlingsalternativ för patienter med MM. Strålbehandling var den enda behandlingen för plasmacellcancer till införandet av uretan 1947. Det blev standardvården i 15 år, men en placebokontrollerad studie kunde senare inte visa någon terapeutisk effekt.

1958 visade kemoterapiläkemedlet melfalan en klinisk effekt på MM, som en avsevärd minskning av tumörstorlek. Steroider lades till i arsenalen 1962, när prednison visade sig vara aktivt mot MM. Melfalan och prednison etablerades i en randomiserad studie av 183 patienter och blev grundpelaren i MM-behandling i många årtionden.

1982 gjordes de första stamscellstransplantationerna. Kombinerat med högdosbehandlingar erbjöd autologa transplantationer de första hoppen om långsiktig överlevnad, men bara för en liten andel lämpliga patienter. Myelompatienternas höga ålder och riskerna med transplantationsrelaterad dödlighet utesluter ett stort antal från stamcellsbehandling.

Först 1999 aviserades nyutvecklade läkemedel mot myelom. Myelompatienter lever längre idag. Tack vare stegvisa innovationer för behandling har överlevnaden förbättrats med 50 procent. Det är ett betydande framsteg, men behovet av ett botemedel är fortfarande akut. Inte ens nu är medianöverlevnaden längre än 4-6 år för äldre patienter och endast 8-10 för yngre patienter.2 Dessutom är det svårt att överskatta den tunga känslomässiga och ekonomiska börda som återfall och pågående behandlingar innebär.

Multipelt myelom är en sjukdom som huvudsakligen drabbar äldre personer. När livslängden ökar i Europa kommer även fallen av den här dödliga blodcancern att göra det. Den allmänna kostnaden för att behandla cancer, och cancerläkemedel i synnerhet, utgör en bråkdel av de totala sjukvårdsutgifterna, och ligger på mellan 5 och 10 procent i Europa beroende på land.

I en artikel publicerad 2011 i Haematologica, European Hematology Associations officiella tidning, beskrev hematologiprofessor Jesús F. San-Miguel tre åtgärder som krävs för att omvandla MM till en potentiellt botbar sjukdom: att helt utrota tumörklonen, inklusive cancerns stamceller, att använda lämpliga verktyg för att utvärdera behandlingens effekt, och att försöka få en lämplig balans mellan effekt och toxicitet med tre kompletterande mål: Livskvalitet, förlängd överlevnad och slutligen ett botemedel.3

Framsteg görs hela tiden i försöken att reda ut de underliggande molekylära händelser som orsakar myelom. En ny utförd studie publicerad i Cancer Cell4 visar en utbredd genetisk heterogenitet i MM-tumörceller, vilket får följder för målinriktad behandling och tyder på fler än en sjukdom.

Nästa kapitel i multipelt myeloms långa historia har inte skrivits ännu. Det finns förhoppningar om att det kommer att leda till ett botemedel för en sjukdom, som trots de stora framgångarna, fortfarande är komplex – och dödlig.

 

  1. Cancer Cell 25, 13 januari 2014
  2. Sep 2011; 96(9): 1246-1248
  3. Sep 2011; 96(9): 1246-1248
  4. Cancer Cell 25, 13 januari – s. 91–101, 13