myelodysplastiskt syndrom (MDS)

I normala fall producerar benmärgen blodkroppar. Benmärgen är ett tvättsvampsliknande material som fyller ut hålrummet i en del ben och producerar celler som kallas stamceller. De är omogna celler som utvecklas till tre olika typer av blodkroppar:

• röda blodkroppar, som transporterar syre till alla celler i kroppen
• vita blodkroppar, som är avgörande i kampen mot infektioner
• trombocyter, vilka hjälper blodet att koagulera och så stoppar blödning.

Försämrad blodkroppsutveckling leder till brister hos blodet, bland annat de följande

• anemi: lågt antal röda blodkroppar (vilka transporterar syre till hela kroppen)
• leukopeni: lågt antal vita blodkroppar (vilka skyddar kroppen från infektioner)
• neutropeni: lågt antal av en särskild sorts vita blodkroppar (neutrofiler)
• trombocytopeni: lågt antal trombocyter (vilka är viktiga i blodkoagulation)

Orsaker till MDS

I de flesta fallen av MDS är orsaken till förändringarna i benmärgen okänd, och dessa kallas primär (de novo) MDS. Hos ett litet antal människor uppstår myelodysplastiska syndrom som ett resultat av tidigare behandling med antingen cytostatika eller strålbehandling eller, mindre ofta, kemisk skada (från t.ex. bensen). Det är ovanligt, men MDS kan ibland förekomma hos barn. Genetiska faktorer spelar antagligen en roll i dessa fall av tidig uppkomst av sjukdomen och ungefär 5 % av AML- och MDS-fallen bland barn har anknytning till genetiska syndrom som Downs syndrom.