Myelom
Myelom utvecklas från celler i benmärgen som kallas plasmaceller. Benmärgen är ett tvättsvampsliknande material som fyller ut hålrummet i en del ben och producerar celler som kallas stamceller. De är omogna celler som utvecklas till tre olika typer av blodkroppar:
- röda blodkroppar, som transporterar syre till alla celler i kroppen
- vita blodkroppar, som är avgörande i kampen mot infektioner
- trombocyter, vilka hjälper blodet att koagulera och så stoppar blödning.
Myelom uppstår när produktionen av nya blodkroppar (plasmaceller) som ska ersätta gamla, utslitna celler går överstyr. Ansamlingen av plasmaceller leder till följande:
- Störning av den normala benmärgsfunktionen, vilket orsakar anemi (lågt antal röda blodkroppar) och/eller lågt antal vita blodkroppar och trombocyter. I normala fall produceras nya celler på ett välordnat, kontrollerat sätt, men vid myelom produceras stora mängder abnorma plasmaceller (myelomceller). Dessa fyller benmärgen och stör produktionen av normala, röda och vita blodkroppar och trombocyter.
- Skador på och invasion av benet som omger benmärgens hålrum. Myelomcellerna kan sprida sig i benmärgen och i det hårda, omgivande skalet av ben. Några, eller många områden av benvävnad kan påverkas. Myelom kan orsaka förtunning av det yttre benet och ge bensmärtor.
- Produktion och frisättning av paraprotein (M-komponent) från myelomet till blodet och/eller urinen. Myelomcellerna producerar vanligen stora mängder av en typ av abnorm antikropp. Det kallas paraprotein. Paraproteinet kan inte bekämpa infektioner effektivt och sänker ofta produktionen av normala antikroppar.
- • Sänkningen av normal immunfunktion orsakar sänkta nivåer av normala immunglobuliner och ökad känslighet för infektioner.
Orsaker till myelom
Varje år diagnosticeras ungefär 1 500 människor i Norden (Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige) med myelom. Även om de specifika orsakerna till myelom är okända pågår forskning fortlöpande kring de möjliga orsakerna till sjukdomen.
Myelom förekommer med högre frekvens i en del demografiska grupper än i andra. Även om ingen enskild faktor konsekvent har kunnat knytas till uppkomsten av myelom så verkar sjukdomen vara ett resultat av flera samverkande faktorer. Enligt en forskningssstiftelse, "Multiple Myeloma Research Foundation" verkar antalet patienter med myelom och risken för att utveckla myelom öka med:
- stigande ålder
- manligt kön
- afrikanskt påbrå
- yrkesmässig exponering för gifter eller strålning
Ålder är den största riskfaktorn för initial diagnos av myelom. Genomsnittsåldern vid diagnos är ungefär 65 år och endast 2 % av patienterna diagnosticeras innan de fyllt 40. Myelom drabbar män i större utsträckning än det drabbar kvinnor (för varje två kvinnor som diagnosticeras med sjukdomen diagnosticeras tre män).
Hematologi: Basic principles and practice (Ed 5) Ronald Hoffman, Edward J. Benz, Jr, Sanford J. Shattil, Bruce Furie, Harvey J. Cohen, and Leslie E. Silberstein (red.). New York, NY, Churchill Livingstone, 2008.
Engholm m.fl. 2009. NORDCAN: Cancer Incidence, Mortality, Prevalence and Prediction in the Nordic Countries, Version 3.5. Association of the Nordic Cancer Registries. Danish Cancer Society (http://www.ancr.nu).
