Call to Action för medicinsk innovation i Europa

Samarbete mellan offentlig och privat sektor krävs för att sporra innovation.

Drivande aktörer inom medicinsk innovation i Europa begär en policyändring: för att undvika att hämma den ekonomiska tillväxten bör europeiska lagstiftare överväga en gemensam strategi som sätter patienter i centrum.

Under 2009 spenderade EU 1,91 procent av sin BNP, värdet på alla produkter och tjänster som produceras, på forskning och utveckling (FoU), enligt Organization for Economic Co-operation and Development (OECD). Det är betydligt mindre än i USA (2,82 procent) och Japan (3,36 procent) under samma år.

Europeiska kommissionen reagerade 2010 genom att lansera en ambitiös tillväxtstrategi, Europe 2020, för att öka FoU-investeringarna till 3 procent av BNP 2020. Kommissionen beräknade att planen skulle skapa 3,7 miljoner jobb och öka BNP med 795 miljarder euro per år.

Hittills har resultatet varit blandat. Även om trenden går åt rätt håll har EU bara ökat sina investeringar till 1,96 procent. Samtidigt gick Kina från 1,70 procent till 1,99 procent under samma tidsperiod, och gick för första gången förbi EU på det här området.

ShootingStar-chart

 

”Europeiska kommissionen har länge varnat för att Kina håller på att komma ifatt när det gäller FoU-intensitet”, berättar Michael Jennings, talesman för forskning på kommissionen, för Nature News. ”Nu behöver EU en rejäl knuff framåt för att öka FoU-utgifterna inom den offentliga sektorn, och framför allt inom den privata sektorn.”

Men byråkratin utgör ett hinder. Direktivet om kliniska prövningar från 2001 har till exempel ökat tiden och kostnaderna för att genomföra en klinisk prövning. Policyn har bidragit till en 25-procentig minskning av ansökningar om kliniska prövningar i Europa från 2007 till 2011 enligt ett förslag om att förbättra direktivet.

I vissa fall har en innovation skapats, men prisregleringsmekanismer gör att patienter inte får tillgång till de nya läkemedlen. Marion Kroneabel, vd för European Association of Pharma Biotechnology varnade i Nature BioTechnology: ”Det här kan påverka innovationen, eftersom prisminskningar för läkemedel minskar biopharma-bolagens incitament att investera i FoU.” Och faktiskt har flera företag beslutat att inte lansera produkter i vissa länder till följd av den här policyändringen.

”Det finns egentligen inte en lika effektiv process för att gå från laboratoriet till sjuksängen i EU som det finns i USA och Japan”, säger Constance Bagley, professor på Yale School of Management. ”Det är i synnerhet begränsningarna för att ta offentligt finansierad forskning från universiteten och låta forskare starta nya företag, eller sälja eller licensiera forskningen, som är mindre utvecklad än i USA.”

Policies som uppmuntrar samarbete mellan offentlig och privat sektor skulle kunna hjälpa, enligt en rapport från konsultfirman Pugatch Consilium. Att införliva offentliga och privata finansieringskällor för sjukvård kan ge patienter fler behandlingsalternativ samtidigt som det främjar innovation och konkurrens, enligt rapporten. Och fler investeringar bör göras i program som Innovative Medicines Initiative, ett offentligt-privat forskningsprogram med målet att utveckla nya behandlingar.

Policies för tekniköverföring måste också vara tydliga. Ett land som förstår behovet är Sverige, en av de största investerarna i FoU inom EU med 3,40 procent av BNP. Sveriges regering förstod vikten av att kommersialisera forskningsresultat och etablerade 2008 tekniköverföringskontor på åtta universitet för att främja innovation och underlätta överföringen av akademisk kunskap till den privata sektorn.

Under tiden diskuterar universitet och beslutsfattare i andra EU-medlemsstater fortfarande om det är lämpligt att kommersialisera teknik som utvecklats inom offentligt finansierade program. Bagley anser att det är det. ”Värre än tanken på att subventionera industrin”, säger hon, ”är att forskning som kan rädda liv ligger kvar i laboratorierna eftersom det inte finns tillräcklig finansiering att kommersialisera den.”